Bakgrund
Vi använde oss av Google Analytics för att analysera användarnas beteende på webbplatsen och identifiera svagheter. Genom undersökning i Google Analytics insåg vi att det var någorlunda många besökare som besökte sidan men att de inte stannade kvar på webbplatsen så länge. Användarens engagemang var lågt på vår webbplats, se bild 1. Vi såg att användarna inte spenderade tillräckligt med tid på webbplatsen för att ha kunnat utföra en handling. Den låga engagemangstiden påverkar vår webbplats negativt då användarna inte ser nyttan med innehållet. Detta blev därför vårt huvudfokus som vi riktade in oss på, att öka engagemanget på webbplatsen.
Bild 1: Genomsnittlig engagemangstid per aktiv användare
Frågeställning
Vi ställde oss frågan: Vilka faktorer påverkade den låga engagemangstiden på sidan?
Metod
Efter identifiering av problemet på webbplatsen, försökte vi nu komma upp med insikter om hur användaren rörde sig på webbplatsen. Vi såg på Google Analytics att genomsnittlig engagemangstid per aktiv användare var 1 minut och 15 sekunder, se bild 1, vilket är för kort för att ta in innehållet på webbplatsen som innehåller blogginlägg. Därför insåg vi att det var behov av förbättringar på webbplatsens design och innehåll.
För att kunna besvara frågeställningen använde vi oss av en kvalitativ metod vid namn Thinking Aloud-metoden. Metoden hjälper till att gå djupare in på ett problem och få tankar och synpunkter på det specifika problemet för att därefter kunna använda dessa som underlag för att motverka problemet. I vårt fall ville vi få fram insikter om varför engagemanget var så lågt och hur vi skulle kunna optimera dessa.
Rekryterade 5 personer som fick agera testpersoner i vår kvalitativa metod. Testpersonerna var 3 st medelålders människor med datorvana samt 2 unga vuxna där den ena inte var datorvan. Användarstudien började med att vi ställde testpersonerna 2 stycken frågeställningar, en fråga i taget.
- Försök förstå vad hemsidan handlar om
- Välj och läs ett inlägg som verkar intressant
Efter varje fråga skulle de helt själva klicka runt på webbplatsen samtidigt som de tänker högt medan de genomför varje uppgift. Deras tankar antecknades under hela sessionen. Genom dessa 2 uppgifter kunde vi observera testpersonernas beteende och notera återkommande problem. När sessionerna var klara med alla 5 testpersoner, sammanställdes resultatet. De mest återkommande synpunkterna var hur svårt det var att förstå webbplatsen, dels vad webbsidan handlade om men också så lockades de inte till att klicka på inläggen på sidan. Efter detta förstod vi att detta var det största problemet, vilket möjligtvis kan ha orsakat den låga engagemangstiden. Vi satsade därför på detta och la allt vårt fokus på att guida användarna bättre. Vi oss därför en ny fråga: Hur kan vi guida våra användare bättre och motivera dem att stanna på sidan?
Under kursens gång har vi fått insikter på hur vi som ux-designers kan förbättra webbplatsen och öka användarvänligheten. Vi tog därför fram en rad olika åtgärder för att förhoppningsvis förbättra användarens engagemang på webbplatsen. Fokuset låg på att implementera element som motiverar och guidar användarna att interagera med innehållet på webbplatsen.
Vi implementerade en ny version av webbplatsens startsida med de nya förbättringarna för att försöka öka engagemanget på sidan. För att optimera startsidan implementerade vi dessa förbättringar:
- Implementerade en beskrivning på startsidan för att sammanfatta vad webbplatsen handlar om
- Implementerade en röd text med hur många dagar ett inlägg ligger kvar på sidan, för att stressa användaren med att läsa inlägget. (En känsla av brådskande, FOMO)
- Implementerade en karusell med positiva recensioner av webbplatsen från användare som haft nytta av webbplatsen och hur bra den fungerat för dem (Använder psykologi för att guida användaren)
- Implementerade en textruta under varje inlägg för att visa hur många användare som redan har läst inlägget (Sociala bevis, visa antal läsare, dela positiva omdömen)
Därefter utfördes ett A/B test för att kunna utvärdera om den nya versionen av webbplatsens startsida ökade engagemanget eller inte. Skapade två versioner av startsidan, Startsida A och Startsida B. Startsida A var den ursprungliga versionen av startsidan utan några korrigeringar. Startsida B var den uppdaterade versionen med de nya funktionerna. Dessa två versioner jämfördes under A/B testet och gav oss ett resultat om vilken av versionerna som gav bäst engagemangs tid. Nya testpersoner fick utskickat en länk där de skulle interagera med webbsidan.
Resultat
Bild 2: Resultatet av A/B test
Resultatet visade att Startsida A utan förbättringarna hade högre konverteringsgrad än vad Startsida B hade, se bild 2. Konverteringsgraden visar hur stor andel av besökarna som konverterade, utförde en specifik handling, på varje tes. Antal sidvisningar är också mycket färre i variant B vilket inte borde stämma då ett A/B test fördelar de två varianterna jämnt mellan testpersonerna. Då borde sidvisningarna vara någorlunda lika. Improvement är på noll, vilket varken visar på om variant B presenterades bättre eller sämre än originalet variant A.
Slutsats
Slutsatsen är att Startsida A och Startsida B inte kunde jämföras korrekt då vi hade kunskapsbrist om Nelio A/B pluginet. Studien gav därför ett missvisande resultat och resultatet blev inte som vi hade förväntat oss.
Vi hade brist på kunskap om A/B testet och missat inställningar om villkor för konvertering. En konvertering är när en användare utför en önskad handling vilket i vårt fall var att klicka på inläggen och stanna länge på sidan. Konverteringar hjälper till att mäta hur effektivt webbplatsen möter användarens behov. Vi fick därför inte ett rättfärdigt resultat av vårt test.
Begränsningar
Vi hade fler designförslag för att kunna förbättra engagemanget men vi hade brister med wordpress. Detta gjorde att vi inte kunde implementera alla våra designförslag. De tänkta förslagen var att ändra rubrikerna för de ska bli mer lockande för användaren, ha en breadcrumb på webbplatsen för att förbättra navigeringen, popups som möjligtvis vibrerar för att locka användaren in på ett inlägg. Dessa designval hade vi varken tid eller kunskap till att implementera. Men i framtiden hade det varit intressant och se om dessa förbättringar hade ökat engagemanget ännu mer.
Vi hade även tidsbegränsningar under arbetsgången. Vi hade alldeles för ont om tid för att kunna djupdyka oss ner i Nelio A/B testning och förstå pluginet. Det visade sig att vi inte kunde köra flera experiment samtidigt. Detta gjorde att bara ett test fick köra åt gången och de andra fick vänta vilket ledde till att vi fick ont om tid då vi upptäckte det för sent. För att få ett så trovärdigt och säkert resultat behöver man få in mycket data. I vårt experiment fick vi tyvärr inte in mycket data, då vi hade för få personer som kunde utföra A/B testet vilket var till vår nackdel. I framtiden bör man tänka på att rekrytera ännu fler testpersoner. Samma sak gällande Thinking Aloud metoden, vi hade för få testpersoner för att kunna ge ett så rättfärdigt resultat.
Lärdomar
Insikter från riktiga användare gav ett mer trovärdigt resultat. Det gav oss kvalitativa insikter om hur användarna tänker och agerar på webbplatsen. Detta gav oss inblick i vissa problem med webbplatsen som vi inte visste om, självklara handlingar för oss som tydligen inte var det för andra. Lärdomen är att i framtiden använda sig av både kvalitativ och kvantitativ metod för att kunna utveckla den mest optimala användarvänliga webbplatsen.
En annan lärdom är att ha en mer komplett webbplats inför framtida undersökningar. En webbplats som redan innan undersökningen har en fungerande webbsida med regelbundna besökare. Detta hade nog gett ett mer genuint resultat.
Reflektion om kursen
Min egen reflektion om kursen är att jag tycker den har varit väldigt lärorik för min del. Jag kunde typ ingenting om hur man analyserar data på webben vilket har varit intressant och spännande hur viktigt det är med bra designval. Google Analytics har varit kul att lära sig och lärorikt att ha med sig i framtiden. Vilka faktorer man ska tänka på vid design av en webbplats och vilka skillnader man kan se vid optimering av en webbplats.
Jag har fått insikter i hur datadrivna metoder kan förbättra användarupplevelsen. Den mest värdefulla lärdomen från kursen, för min del, har varit förståelsen för hur data kan användas för att identifiera begränsningar med en webbplats. Analys av data har kunnat öka användarupplevelsen eftersom problemen blir identifierade och förbättringar implementeras.
Det var även intressant att lyssna på gästföreläsaren. Där fick man en inblick hur det fungerar ute i arbetslivet och hur företag tänker kring analys av en webbplats. Jag tycker även det har varit väldigt bra med workshops under kursens gång där vi i små grupper fått testa de nya innehållet i praktiken.
Det tog mycket tid att försöka förstå wordpress. Jag hade önskat mer underlag för att kunna implementera element i wordpress. Då hade vi inte behövt lägga mestadels av tiden på att försöka förstå verktyget, utan mer tid åt undersökningen. Detta hade nog underlättat en del för oss i kursen.