Vi började med att analysera vår hemsida med hjälp av Google Analytics och upptäckte att den genomsnittliga engagemangstiden på sidan endast var en minut. Eftersom vår webbplats är en blogg med fokus på UX, webbanalys och webboptimering, vill vi att besökarna ska stanna längre för att läsa och interagera med våra inlägg.
För att förstå varför engagemang tiden var så låg beslutade vi oss för att genomföra en användarstudie med Think out loud metoden. Syftet var att undersöka hur användare upplever hemsidan. Vi förberedde två uppgifter för testpersonerna:
- Försök förstå vad hemsidan handlar om.
- Välj och läs ett inlägg som verkar intressant.
Under testet bad vi testpersonerna att tänka högt medan de utförde uppgifterna. Vi antecknade deras kommentarer och observerade deras beteenden. Resultaten visade att många testpersoner hade svårt att förstå vad sidan handlar om och att det var utmanande att hålla fokus och läsa texterna.
Efter att ha sammanställt resultaten identifierade vi följande förbättringsområden:
- Texterna behöver vara lättare att läsa. Till exempel ändra bredd på texten
- Användarna behöver hjälp för att navigera och förstå innehållet, till exempel visuell feedback.
- Det saknas en tydlig presentation av vad bloggen handlar om.
- Längre texter behöver brytas ner i mindre, lättlästa delar.
- Inläggen behöver vara mer lockande för att motivera läsning.
- Det behöver vara mer enhetlig design, olika stilar på till exempel ”Läs mer”-knappar skapar förvirring.
- Det är mycket information på en gång för många inlägg kan kännas överväldigande för användaren.
För vårt A/B-test valde vi att fokusera på frågeställningen:
”Hur kan vi guida våra användare bättre och motivera dem att stanna på sidan?”
Ett av de första stegen var att lägga till en introducerande text och rubrik som tydligt förklarar vad sidan handlar om och dess syfte. Detta är avgörande för att användaren snabbt ska förstå var de har hamnat och vad de kan förvänta sig. Genom att ge en tydlig introduktion hjälper vi till att minska eventuell förvirring och förbättra navigeringen, vilket är ett centralt mål för en användarvänlig design. För att motivera användaren att stanna kvar på sidan och interagera med innehållet lade vi till element som sociala motivationer i texten, exempelvis: ”Som en av över 1000 nöjda besökare kan du ta del av våra beprövade tips och strategier.” Detta designval syftar till att skapa en känsla av gemenskap och förtroende. För att ytterligare förstärka trovärdigheten valde vi att inkludera recensioner och statistik som visar hur många personer som har läst texten. Vi introducera även knapphet genom att lägga till en tidsbegränsning på inlägg, där vi angav att vissa inlägg skulle försvinna om tre dagar. Denna strategi bygger på principer från webbpsykologi, ( video om webbpsykologi).Här är det dock viktigt att betona vikten av ärlighet i design och innehåll. Påståenden som inte är faktabaserade som i det här fallet riskerar att skapa dark patterns, vilket kan försämra förtroendet för sidan.
Ett annat viktigt designval var att lägga till en hemknapp som alltid är synlig på sidan. Detta förbättrar navigeringen genom att ge användaren en tydlig väg tillbaka till startsidan, särskilt när de befinner sig inne i ett inlägg. En sådan knapp gör det enklare för användaren att orientera sig på sidan. Genom att fokusera på användarens behov och förväntningar hoppades vi att vår version B av A/B testet skulle lyckas bättre.
Vårt A/B-test gick inte som vi hade förväntat oss. Resultatet visade att originalversionen av sidan (A-sidan) genererade tre konverteringar, medan vår nya version inte genererade några alls. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. En faktor kan vara att vi inte hade tillräcklig erfarenhet av Neilo och att vi kanske borde ha testat applikationen mer grundligt i förväg för att säkerställa att alla inställningar fungerade korrekt. Tekniska problem eller felaktiga inställningar kan ha påverkat testets utfall. En annan avgörande faktor är att vår webbplats saknar en regelbunden användarbas, vilket gjorde att vi fick skicka ut test länken till vänner och familj. För att undvika att påverka resultaten gav vi dem inga specifika instruktioner, men detta innebar också att majoriteten av testpersonerna inte tillhörde vår egentliga målgrupp. Eftersom målgruppen för vår hemsida är personer som är intresserade av att bygga eller optimera hemsidor, hade många av våra testpersoner svårt att förstå terminologin eller hitta relevansen i innehållet. Detta kan i sin tur ha påverkat deras intresse för att utforska sidan vidare och bidra till att inga konverteringar registrerades i den nya versionen.
Det här resultatet belyser vikten av att testa med rätt målgrupp och att säkerställa att tekniska lösningar fungerar som de ska innan genomförandet av ett experiment. Med dessa insikter kan vi bättre förbereda framtida tester för att få mer tillförlitliga och användbara resultat.
En viktig insikt från uppgiften är att en introduktion till sidan och dess syfte borde ha funnits från början. Detta är en självklarhet som vi insåg först efter användarstudier. Begränsningar i tid och kunskap om WordPress har dock påverkat vår förmåga att utveckla hemsidan fullt ut. Sidan har därför endast innehållit det mest grundläggande, vilket kan ha begränsat våra resultat och insikter. Med mer tid och resurser hade vi sannolikt kunnat dra fler och djupare slutsatser.
När man använder sig av knapphet är det viktigt att reflektera över hur man använder det så att det inte går över till dark patterns. Gränsen mellan dark patterns och effektiv optimering handlar om intention och transparens. Knapphet kan vara ett effektivt verktyg för att motivera användare att agera, men det blir problematiskt om det används på ett manipulerande eller vilseledande sätt, till exempel genom falska tidsbegränsningar. När knapphet används för att autentiskt kommunicera värde, som att informera om att ett inlägg faktiskt tas bort efter en viss tid, bidrar det till en bättre användarupplevelse. Det är viktigt att designval stödjer både användarens och hemsidans mål, utan att underminera användarens förtroende för sidan.
Utformningen av sidan har också flera brister. Designen är oenhetlig, exempelvis har ”Läs mer”-knappar olika utformning beroende på inlägg, vilket skapar förvirring. För användaren kan detta uppfattas som att knapparna har olika funktioner, trots att de leder till samma typ av innehåll. Dessutom är textens layout inte optimerad för läsbarhet – de är för breda och bryter mot rekommendationer för ideal text bredd. Detta gör det svårt för användarna att läsa och ta till sig innehållet, vilket motverkar vårt mål att skapa värdefulla inlägg.
Vårt utförande av användarstudierna har också begränsningar. Eftersom hemsidan inte är väletablerad eller har många besökare, kunde vi inte testa på riktiga användare av sidan. Istället genomfördes studierna med personer som inte nödvändigtvis är potentiella användare, vilket kan ha påverkat resultaten och deras relevans.
Trots dessa begränsningar har uppgiften gett oss värdefulla insikter om vilka förbättringar som behövs och hur vi kan skapa en mer användarvänlig och engagerande hemsida i framtiden.
Summering av hela kursen
Det jag tar med mig från kursen är dels användningen av Google analytics och cookies som har gett mig en större förståelse kring hur datainsamling fungerar och går till och hur man kan använda det som verktyg. Jag har även uppskattat att det finns alternativ till Google analytics i kursen och att baksidorna har presenterats också. Det gör att jag känner att jag kommer kunna göra mer medvetna val senare i yrkeslivet. Jag tycker även att det som varit väldigt bra med kursen är att vi får göra så mycket praktiska saker och testa oss fram, har även känt att det finns ett bra stöd i att få hjälp. En utmaning har varit samarbetet i den här kursen då alla har olika sysselsättningar och prioriterar sin tid olika har det varit svårt att hitta tid för att jobba i grupp. En annan utmaning har varit att handskas med WordPress. Jag har jobbat en del med Figma, Squarespace och Wix tidigare, men lyckades inte alls behärska WordPress. Det gjorde att jag la mycket tid på att få WordPress att fungera, och kunde inte jobba lika mycket med designval, optimering, etc.